Hos Mia i Spanien.

Jag kom precis hem från Spanien där jag har hälsat på Mia som var väldigt viktig för mig under min uppväxt och som bor där nu. När jag träffade Mia första gången hade jag precis fyllt 12 år och var på ett höstlovsridläger på hennes hästgård i Tierp. Jag trivdes så bra, kände mig så trygg och varm och tyckte så mycket om Mia och hennes sätt att jobba med hästarna. När lägret var slut var jag helt otröstligt ledsen och ville inte åka hem. Mia sa att jag fick komma tillbaka, att jag kunde hälsa på någon helg, men jag trodde henne inte: "Det säger du bara för att jag ska sluta gråta." Vi skojade om det många gånger åren som följde - även nu. 11 år senare står det väldigt klart att hon menade det.

För att göra en lång historia kort började jag åka dit på helger och lov, så ofta jag kunde. Red, hjälpte till med hästarna, i stallet och på gården, jobbade på ridläger. Jag älskade det. Utöver det roliga - och hårda - jobb en hästgård innebär så kommer också några av mina finaste uppväxtminnen därifrån. Vi pratade, spelade gitarr, lagade och åt mat tillsammans, drack varm choklad med vispgrädde ute på verandan när lägerbarnen hade somnat. Jag hade som ni vet en väldigt tuff uppväxt och Mia var jätteviktig för mig.

Till slut lyckades tyvärr min familj som skadade mig ta henne och det ifrån mig. Mia fanns kvar, hon har aldrig gått - men de nådde in så mycket i mig att jag inte vågade ha kontakt med henne längre. Sist vi sågs var sommaren när jag var 16, när jag snart skulle fylla 17. När jag som vuxen hade brutit mig fri och vågade skriva till henne igen hade hon flyttat till Spanien - och nu var jag alltså där och hälsade på.
Det har varit några helt underbara dagar. Vi har varit ute i stallet. Jobbat med hästarna. Ridit. Hennes ena dotter och två av barnbarnen var också där och hälsade på, så jag fick hjälpa ena lilla barnbarnet rida (gud vad jag har saknat kombinationen barn och hästar - bland det bästa som finns!). Vi har åkt på husbilsjakt i närliggande städer. Badat och myst på stranden. Ätit. Haft grillkväll. Spelat gitarr. Pratat. Som om de där 6 åren då vi inte setts aldrig funnits. Precis som förut, fast på lite varmare breddgrader och med skillnaden i att jag också är fri nu. Så otroligt fint. ♥
Amanda CL:

Fina foton!
Och gud vad underbart att du har tagit kontakt med henne igen och har varit där nu <3

Tusentals kramar till dig!

Nathalie:

Åh så härligt och fint att läsa ❤️

Kommentera inlägget här: