I hope you find your peace.

Ibland blir kontrasten mellan då och nu extra tydlig. Som igår, när den trasiga dåtiden gjorde sig påmind i form av ett meddelande från en gemensam vän till familj som skadat och som jag brutit med. Jag fick bland annat veta att familj än en gång har ljugit om mig.

Inläggets fokus och kontrasten jag pratar om ligger dock inte där, utan efteråt: Meddelandet kommer. Jag känner det meddelandet får mig att känna. Väljer att prata om det. Hanterar det på det sätt som känns rätt. Och går vidare. Fortsätter leva mitt liv. Fortsätter med min vardag. Fortsätter med det jag mår bra av. Fortsätter med mitt.

När jag vaknade imorse, i min egen trygga lägenhet, var det med lugn i bröstet. Nuets lugn. Det blir så tydligt, hur dåtiden inte hör ihop med nutiden. Som att få en tillbakablick i kaoset som var. Deras kaos, som jag gång på gång blev indragen i. 

Nu är jag vuxen. Jag behöver inte gå in i eller ta del av kaoset längre. Alls. Vi har alla ett val. Jag väljer lugn, värme, trygghet, frihet. Jag väljer att må bra. Jag väljer att leva mitt liv som jag vill leva och att låta de leva sitt. Jag hoppas att de också hittar lugn. Och jag är så oändligt tacksam för mitt. 🙏
 
 


PS. Med tanke på rubriken - jag älskar Keshas nya låt Praying. Har ni hört den?
Amanda CL:

Tycker det är så starkt av dig! Också viktigt att du berättar och skriver om det <3

A:

Du har verkligen kommit riktigt långt! Något sånt här hade skakat mig in i det djupaste och rivit upp en massa! Tycker du är så stark som klarar av att lägga det åt sidan och gå vidare!! Du ska veta att jag verkligen, på riktigt, beundrar dig otroligt mycket!! Stor varm kram!

Kommentera inlägget här: