Reflektioner.

Det finns få saker jag uppskattar lika mycket som mina stunder på bryggan. Precis som förra sommaren försöker jag tillbringa en stund där varje morgon. Nästan ännu mer magiska är kvällarna. Ljuset. Lugnet. Speglingarna i vattnet. Det händer ofta att jag på kvällen tittar ut genom fönstret, ser min vackra lilla sjö och trots att jag inte alls tänkt gå ut mer den dagen inte kan låta bli. För att det är så vackert. Häromkvällen när jag satt på bryggkanten, så fick jag sällskap av en fin dam och hennes mysiga hund. Hon berättade att hon bott här i 35 år och att hennes barn brukade fiska i sjön när de var små. Då fanns inte bryggan. "Fortsätt sitt här och mys du. Ta tillvara på kvällen.", sa hon när hon gick. Hunden slickade mig i örat. Det var fint. Jag tycker om små möten, små varma pratstunder, med fina människor.

Igår var det morsdag. Jag har ingen kontakt med min mamma. Jag vet att flera av er som läser min blogg är i liknande situationer. Som jag pratade om på instagram, för er som följer mig där, är det okej om dagar som igår är svåra. Det är okej att minnas både fina och svåra stunder. Det är okej att sakna någon en inte kan eller vill ha i sitt liv. Det är självklart okej att inte sakna också. Att vara arg. Eller att inte vara arg. Det är okej att känna precis det en känner. Och det kommer inte alltid att göra lika ont. För mig var i år så mycket lättare. Visst fanns sorgen där, visst högg den obefogade skulden till ibland - men inte på samma sätt. Inte alls på samma sätt.

Du har rätt att göra det som är bäst för dig - och det blir bättre. Allting blir bättre. ♥
Amanda CL:

Stunder och möten med andra okända gör så mycket! Ofta tycker jag det är äldre damer :) har fått beröm både för glitterskor, rosa fluffjackor och blått hår av äldre damer :)
Kram

Kommentera inlägget här: