Ett delmål accomplished!

 
Jag brukar inte sitta med plugg i sista minuten och inte heller brukar jag längre plugga på nätterna, eller ens sena kvällar, men de senaste dagarna har jag bokstavligt talat suttit med uppsatsen från morgon till kväll. Inatt klockan 3 stängde jag ner datorn, för att sätta fart igen vid 8. Och 20 minuter innan deadline var den så klar den utifrån tidsbegränsningarna kunde bli. Min B-uppsats. ❤

Jag är så stolt över mig själv. Jag har skrivit B-uppsats! Om ungdomars beskrivning av maktförhållandet mellan ungdom och socialtjänst. Jag fick ihop det. Jag gjorde det. Med det har jag gått mer än halva utbildningen. Jag är mer än halvvägs till socionomexamen. Tänk.

Drömmar. Mål. Delmål. Segrar, i stort och smått. Glädje. En vän sa en gång att det inte är mer än rätt att vi som varit med om så mycket skit njuter och firar till tusen för alla framsteg och allt positivt. De orden lever jag gärna efter. Så idag firar jag, på det sätt jag helst firar. Kanske ska jag fira lite till när opponeringen är avklarad. Passa på att njuta och vara riktigt stolt över mig själv.

Minisemester på Gotland.

Tänk vad en liten weekend iväg kan göra mycket? Jag går som jag nämnt tidigare igenom vissa utmaningar just nu. Viktiga, men också tuffa. Samtidigt som resten av vardagen, och livet, fortgår parallellt. Som det ju är. Så småningom kommer jag kanske att skriva om det här, men inte än.

Hur som helst. Efter en vecka som innehöll utmaningar fick jag tillbringa min helg på Gotland tillsammans med bästa fin-vän. Vi har njutit av hotellfrukost, promenerat runt i mysiga Visby, tittat på havet, ätit gott. Känt att solen börjat värma. Sett vårblommor. Snön som smält. Bara haft det underbart.

Idag är jag tillbaka i vardagen. Gick upp och åkte iväg tidigt för uppsatshandledning. Nästa vecka ska B-uppsatsen in, så jag vet att jag kommer behöva jobba hårt i veckan. Ändå har jag hela dagen gått med ett nytt lugn och ny energi i hela kroppen - tack vare den här underbara, underbara helgen. 💗

Att jobba hårt mot ett mål.

Jag älskar känslan av att verkligen ha slitit med någonting som betyder något för mig och att sen bli klar. Helst ska det jag gör betyda något i sig, kännas meningsfullt och viktigt redan från början - men i andra hand ska det åtminstone vara nära kopplat till mina framtida drömmar och mål, vara en byggsten, något som krävs. Något som tar mig närmare och känns meningsfullt ur den bemärkelsen.

Känslan av att jobba med något betydelsefullt, att riktigt slita med det - och att sen bli klar. Känna att jag klarade det, jag gjorde det, jag tog mig igenom det. Känna att jag tagit mig ännu ett steg närmare målet. Det ger en sån kick. Motiverar mig att fortsätta framåt. Längre, längre. Närmare, närmare.

Idag har jag suttit hela dagen med en statistik-hemtenta. Jag brukar känna att de flesta uppgifter och tentor mest flyger förbi, för att jag tycker att det är så roligt och brinner så mycket för det. Jag försvinner in i det och tittar upp när det är klart, typ. Den här tentan har jag däremot verkligen slitit med. Jag fick motivera och peppa mig själv mycket för att komma in i mitt vanliga flow, men till slut gick det. (Tack motiverande youtube-videos!). Nu efteråt är jag mör i både kroppen och huvudet - och såå nöjd. Den är klar! I did it! Jag klarade det, den här gången också. Nu kan jag pusta ut, hämta andan, klappa mig själv på axeln, vila i det och ladda om inför nästa moment. Veta att jag är ännu ett steg närmare mitt mål.

Känslan av att jobba hårt mot något jag verkligen vill. Och att steg för steg komma närmare. Den känslan tycker jag om. Har ni något mål ni jobbar mot just nu?